Amning är beroende av samhällets stöd. Amning är för många också ett känsligt ämne och samhällsdebatten är ofta hård och onyanserad. Det finns många missuppfattningar, okunskap och myter om amning och amningens effekter. Allt färre mammor helammar sina barn. Amning främjar mödrars och barns hälsa på kort och lång sikt. Vad kan och behöver Sverige göra?
Spelar amning någon roll i Sverige idag? Vill svenska mammor amma? Vad händer på förlossningen och BB? Vad kan vården göra för att möjliggöra amningen för fler föräldrar och barn? Hur kan vi ge bättre information och stöd med fokus på amning, anknytning och det tidiga föräldraskapet? Hur tycker vi att amningsfrågorna ska hanteras?
Amningssituationen i Sverige idag står inför en rad utmaningar
- allt färre mammor helammar sina barn vid 1 vecka, 2 månader, 4 månader och 6 månader trots att kvinnor uppger under graviditeten att de önskar amma, majoriteten helt i 6 månader
- amningsprevalensen har minskat sedan 1996
- alltfler barn tillmatas med formula/modersmjölkersättning på BB vilket kan ha negativa konsekvenser för amningen och kan vara en av orsakerna till att amningen minskar i Sverige
- formula/modersmjölkersättning uppfattas idag som likvärdigt med bröstmjölk
- ingen nationell myndighet har ansvar för BFHI (Baby Friendly Hospital Initiative)
- ingen myndighet har ett övergripande ansvar för amning i Sverige
- amningsstödet är dels ojämlikt både lokalt och nationellt och dels oftast personbundet.
Läs mer om amning i Jordemodern 2016
Att vara väl förberedd ökar tillit och amning,
Kristin Svensson och Sofia Zwedberg, Jordemodern nr 1-2 jan 2016, sidan 20-25.
Amningskurs för blivande föräldrar,
Anouk Jolin, Jordemodern nr 1-2 jan 2016, sidan 30-33.
Internationell besvikelse över Sveriges amningssiffror,
Kristin Svensson och Sofia Zwedberg, Jordemodern nr 6 juni 2016, sidan 20-24.
Kontakta skribenterna för ytterligare information.
Facebook
Instagram