Sverige har ett unikt system inom mödra- och förlossningshälsovård som håller på att gå förlorat. Ett system som visat vägen för de flesta låginkomstländer som reducerat sin mödra- och barnadödlighet. Idag arbetar var tionde barnmorska med något annat, varför är inte klarlagt. Det finns dock barnmorskor som väljer att arbeta i Norge, där en lugnare arbetsmiljö och dessutom mer i lönekuvertet attraherar. Andra barnmorskor väljer att frilansa i den svenska sjukvården och har upptäckt fördelarna med att själva besluta över var och hur man vill arbeta.
När omsättningen på barnmorskor är stor och det saknas kontinuitet får det allvarliga konsekvenser för Sveriges kvinnosjukvård. Hur kan vi få tillbaka dessa barnmorskor till vården i Sverige där deras kompetens och kunskap verkligen behövs? Den fast anställda personalen får dessutom dra ett allt tyngre lass. Bristen på resurser och barnmorskor hotar systemet och möjligheterna att fortsätta utveckla det.
Barnmorskor har ett brett verksamhetsområde och möter kvinnor genom hela livet. Som barnmorska drivs man av att erbjuda professionell, individuellt utformad vård som sätter kvinnan och familjen i fokus. Helt i enlighet med den grundsyn hälso- och sjukvården ska ha med patienten i fokus och med rätt till informerade val. Det behövs både tid och kunskap för att kunna ge just det. Det som också behövs är återhämtning mellan arbetspassen och hälsosamma arbetstider. Det är inga orimliga förutsättningar som barnmorskorna kräver, och som borde vara självklara för alla yrkesgrupper inom vård och omsorg.
Tyvärr finns det idag många verksamheter som saknar grundförutsättningar för att barnmorskor ska kunna erbjuda professionellt stöd och vård till kvinnor, barn och familjer. Det vi ser idag på flera håll i landet är att man istället försöker lösa krisen med kortsiktiga och dyra lösningar. Barnmorskornas krav handlar långt ifrån om bara pengar. Kraven från barnmorskorna handlar om att kunna arbeta patientsäkert och dessutom att hålla ett helt yrkesliv. Svenska Barnmorskeförbundet oroas av den utveckling som sker i Sverige idag.
En underfinansierad kvinnosjukvård skapar barnmorskebrist och förutsättningarna för att arbeta professionellt uteblir som en konsekvens av det. Barnmorskor tar sitt ansvar och säger ifrån. Men vem tar ansvar för att organisera vården utifrån de behov som finns, de lagar och förordningar som svensk sjukvård vilar på? Vem lyssnar på familjernas individuella behov och önskemål?
Regeringen har satsat drygt tre miljarder på kvinnohälsa och förlossningsvård för att förbättra och säkerställa att rätt vård ges. Satsningen är bra och välkommen men hur ska mödra- och förlossningsvård fungera utan barnmorskor? Det gör den inte.
Det finns bara en lösning. Att tillgodose barnmorskornas behov av en rimlig arbetsbörda, tid för återhämtning och att de får ha större påverkan på hur vården ska utvecklas och organiseras.
Svenska Barnmorskeförbundet har bjudit in hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström för att diskutera krisen i mödrahälsovården och förlossningsvården. Det är inte längre hållbart att ett nationellt problem ska lösas på lokal nivå. Barnmorskeförbundet vill därför ha till stånd en nationell översyn över hur vårt unika system inom mödra- och förlossningsvården ska kunna bibehållas och dessutom fortsätta utvecklas inför framtiden.
Det är hög tid att försäkra vår befolkning om att kvinnosjukvården är trygg, säker och tillgänglig för alla, oavsett var du bor i landet.
Eva Nordlund Vice ordförande
Marianne Weichselbraun Vice ordförande
Susanne Åhlund Styrelseledamot
Åsa Mörner Styrelseledamot
Barbro Fritzon Styrelseledamot
Svenska Barnmorskeförbundet
www.barnmorskeforbundet.se
SvD Debatt Öka inflytandet för barnmorskorna 2016-12-21
Barnmorskorna: Vi måste få mer att säga till om