Nu har vi ett verktyg för att följa upp kvinnor efter förlossningsbristningar avseende komplikationer inom 2 månader efter förlossningen och funktionellt resultat ur kvinnans perspektiv efter 1 år. Resultaten återkopplas direkt till den som suturerat skadan. Kvinnor som behöver ytterligare hjälp kan identifieras och klinikens resultat kan jämföras nationellt.
Vem har utformat frågorna?
En grupp med specialintresserade förlossningsläkare och bäckenbottenexperter och barnmorskor från hela landet i samarbete med colorektalkirurg, magtarmläkare och sjukgymnaster.
Vilka patienter?
Kliniken väljer om man vill inkludera enbart grad 3 och 4-bristningar eller även ta med grad 2-skador.
Vem gör vad?
Läkare som syr sfinkterskador fyller i operationsberättelse i journalsystemet. För att få rätt information även om grad 2-bristningar ska barnmorskor också fylla i operationsmallen. Det extraarbete som blir för vårdpersonal är att komplettera opmallen med några extra uppgifter i fritext om den interna sfinktern och suturmaterial samt att så småningom bedöma patientens svar.
Personal på BB behöver informera kvinnorna om registret och dela ut information och formulär, rutinerna för detta bestämmer man lokalt på respektive klinik.
Övrig administration sköter läkarsekreterare.
Hur börjar man?
Kliniker som idag använder Gynop-registret behöver cirka 1 timmes webbgenomgång för registeransvarig läkare och sekreterare för att komma igång samt information till läkare om komplettering av opmallen och att bedömning av svar från patienter.
Kliniker som inte använder Gynop-registret idag behöver cirka en halvdags genomgång för ansvarig läkare och sekreterare. Den kan tillhandahållas ”live” eller som webbutbildning. Därutöver en timmes utbildning lokalt för läkare som ska bedöma svaren.
Vad kostar det?
Utöver lönekostnader för uppstartsutbildning – 120 kronor per ansluten patient. Det täcker support och återrapportering samt möjlighet till kontinuerlig lokal resultatuppföljning.
Hur passar Bristningsregistret ihop med Graviditetsregistret?
De kompletterar varandra och är utformade att vara kompatibla till innehåll och teknik. När GR så småningom är igång kan uppgifter som redan finns i journalerna föras över automatiskt vilket idag tar cirka 10 minuter per patient för läkarsekreterare. Det patientupplevda resultaten efter bristningen finns ju ändå inte dokumenterade idag utan måste inhämtas från patienten. Det sker via webbformulär.
Hur gör man för att komma igång?
För information och planering, kontakta eller. Utbildningsmaterial finns på Gynop.org i Webb-hjälpen.
Bristningsregsitret har tagits fram i samarbete Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi & Svenska Barnmorskeförbundet. Arbetet har pågått sedan 2012 och arbetsgruppen har bestått av gynekolog/obstetriker, barnmorskor, colorectalkirurg, gastroenterolog, och IT-expert. Registret är ”testat” under 2013 och är nu färdigt att användas nationellt.
Registeransvarig Bristningsregistret är Eva Uustal överläkare KK Linköping.
Tidigare publicerad artikel ”Analsfinkterskaderegister på gång”, i Jordemodern nr 11, november 2012, tema Gynekologi.
Facebook
Instagram