Den svenska förlossningsvårdens bristande tillgänglighet, patientsäkerhet och arbetsmiljö har i decennier diskuterats och blivit mediala. Det krävs ett större grepp för att lösa förlossningsvårdens problem.
De ekonomiska satsningar som hittills gjorts som syftat till att förbättra villkoren för de födande, har inte haft förväntad effekt. Behovet av en individualiserad förlossningsvård som möter de gravidas behov kvarstår. Arbetsmiljön för barnmorskorna är ett stort problem i större delen av landet trots åtgärder för att utbilda fler barnmorskor och motverka bristen. Den avsedda effekten har uteblivit eftersom grundproblemen kvarstår och trenden att nyutbildade barnmorskor väljer bort förlossningsvården fortsätter. Vi vill lyfta fram att det finns positiva inslag i satsningen på kvinnors hälsa, ett exempel är att allvarliga underlivsbristningar minskar i Sverige, graviditetsenkäten är på plats och många sjukhus har genom satsningen fått möjlighet att utbilda och kompetensutveckla barnmorskor och läkare.
Det krävs dock mer genomgripande förändringar för att kunna erbjuda en tillgänglig och högkvalitativ vård för alla födande. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under nästa år utforma nationella riktlinjer och komplettera kunskapsstöden för förlossningsvård. Riktlinjer och kunskapsstöd är tänkta att bidra till att kvinnor ska få en jämlik vård och vara delaktiga i beslut som rör deras reproduktiva och sexuella hälsa. Kontinuitet och delaktighet ska främjas och motverka fragmentisering under graviditet, förlossning och eftervård och att den rätta kompetensen ska finnas tillgänglig utifrån kvinnors olika behov. Det är tydliga besked och den utvecklingen främjar även barnmorskors situation i positiv riktning. Med nationella riktlinjer hoppas vi att det ska bli tydligt vilken vård som ska erbjudas de gravida och födande och vilken tillgänglighet som ska vara standard oavsett geografiska skillnader.
Svenska Barnmorskeförbundet vill särskilt lyfta fram att det finns andra sätt att organisera vården runt den gravida än vad som är fallet idag. Vårdmodeller som grundar sig på en högre grad av relationell kontinuitet mellan vårdgivare och den gravida. Grundtanken är att den gravida känner de barnmorskor som tar hand om henne från tidig graviditet till föräldraskap. Kvinnan och hennes familj erbjuds att vårdas av samma grupp barnmorskor under hela processen, vården är tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar och vård i hemmet erbjuds (caseload eller team midwifery). Barnmorskans kontinuerliga närvaro under förlossningen är en självklar del i den relationella modellen. Något som ger positiva effekter och utfall tillsammans med goda medicinska resultat.
På Karolinska sjukhuset i Huddinge, Stockholm, har sättet att arbeta i en relationell vårdmodell testats sedan 2018 med anmärkningsvärt goda medicinska resultat. Exempelvis har en kraftig sänkning av för tidigt födda barn setts tillsammans med trygga och delaktiga kvinnor och familjer. Sättet att arbeta har även lockat barnmorskor att arbeta med förlossningsvård igen. Region Stockholm har nu beslutat att förbereda att vårdmodellen blir permanent och även ska kunna erbjudas av flera verksamheter.
Även i glesbygd, Sollefteå, har arbetssättet testats med goda resultat och passar därför både i storstad och i glesbygd och kan tillämpas i hela Sverige, med olika praktiska lösningar beroende på lokala och geografiska förutsättningar.
Grundtanken är dock alltid densamma, en känd barnmorska eller barnmorskor för den gravida, födande och nyblivna modern. Jämlik vård betyder inte att alla ska få samma vård utan att vården ska anpassas till individens behov. För de kvinnor som behöver mer stöd är tydliga hälsovinster för mor och barn påvisade. Särskilt god effekt verkar arbetssättet ha för att skapa trygghet bland förlossningsrädda kvinnor och kvinnor med psykisk ohälsa.
I tillägg till de många positiva effekter vårdmodellen har för kvinnorna och deras familjer medför den en lägre risk för utbrändhet hos barnmorskor, högre arbetstillfredsställelse och en högre kvarstannande grad. Internationell forskning överensstämmer med de svenska erfarenheterna och vi vet att det finns barnmorskor som önskar arbeta med kontinuitet på ett annat sätt än idag. Arbetssättet kan locka tillbaka barnmorskor till förlossningsvården och medföra ett hållbarare yrkesliv. Sammantaget kan det också ge en kostnadseffektivitet med vård på rätt nivå och en välkommen utveckling för förlossningsvården.
Med utgångspunkt från konkreta framgångsrika projekt i Sverige och internationellt, den bevisade nyttan med en kontinuerlig vårdkedja under graviditet, födsel och eftervård samt Regeringens tydliga önskemål föreslår Svenska Barnmorskeförbundet att:
Vårdmodellen som innebär en relationell kontinuerlig vårdkedja under graviditet, födsel och eftervård ska implementeras som ett tillägg till nuvarande organisation i hela landet.
Det är inte försvarbart att något som kan ge mycket goda medicinska resultat, en hög grad av tillfredställelse hos såväl gravida, födande och barnmorskor och samtidigt är kostnadseffektiv, inte implementeras på bred front i Sverige. Nu är svensk förlossningsvård redo för att moderniseras och att nya förutsättningar skapas. Det är också helt i linje med den process som pågår i att skapa en god och nära vård för alla medborgare i Sverige.
Eva Nordlund, Leg. barnmorska, Ordförande Svenska Barnmorskeförbundet
Li Thies-Lagergren, Leg. barnmorska, styrelseledamot Svenska Barnmorskeförbundet, docent vid Institutionen för hälsovetenskaper, Barnmorskeprogrammet, Lunds universitet
Ingegerd Hildingsson, Leg. Barnmorska, professor i Reproduktiv hälsa vid Institutionen för Kvinnors och Barns hälsa, Uppsala Universitet
Karin Ängeby, Leg. barnmorska, PhD, forskningsbarnmorska och klinisk lektor, Region Värmland och Högskolan Dalarna
Mia Ahlberg Leg Barnmorska, PhD Karolinska Institutet, Omvårdnadsansvarig Karolinska Universitetssjukhuset
__________________________________________________________________________
Artikeln ”Ny modell kan lösa förlossningskrisen” är tidigare publicerad (2021-12-27) SvD debatt.
__________________________________________________________________________
Referenser
- Sandall J, Soltani H, Gates S, Shennan A, Devane D. Midwife-led continuity models versus other models of care for childbearing women. Cochrane Database Syst Rev. 2016:4. doi: 10.1002/14651858.CD004667.pub5.
- Fernandez Turienzo C, Sandall, J, Peacock J. Models of antenatal care to reduce and prevent preterm birth: a systematic review and meta-analysis. BMJ Open. 2016:6. doi:10.1136/ bmjopen-2015-009044
- Haines H, Baker J, Marshall D. Continuity of midwifery care for rural women through caseload group practice: Delivering for almost 20 years. Australian Journal of Rural Health, 2015;23:339-45.
- Kashani A, Ly Ingberg J, Hildingsson I. Caseload Midwifery in a Rural Australian Setting-A qualitative descriptive study. European Journal of Midwifery 2021;5:2.
- Hildingsson I, Karlström A, Rubertsson C, Haines H. A known midwife can make a difference for women with fear of childbirth- birth outcome and experience of intrapartum care. Sexual and Reproductive Healthcare 2019;21:33-38.
- Hildingsson I, Rubertsson C. The role of women’s emotional profiles in birth outcome and birth experience. Journal of Psychosomatic Obstetrics and Gynecology 2021; 15: 1-9 (online ahead of print) PMID: 33586598 DOI: 10.1080/0167482X.2021.1885026
- Hildingsson I. Barnmorska Hela Vägen. Projektrapport, 2021. ISBN 978-91-985229-2-1. Åtkomst från: www.barnmorskeforbundet.se
- Min Barnmorska, https://www.regionstockholm.se/verksamhet/halsa-och-vard/forlossningsvard/nyheter-om-forlossningsinsatser/2021/11/min-barnmorska-ska-kunna-inforas-pa-fler-forlossningskliniker/
- Hildingsson I, Westlund K, Wiklund, I. Burnout in Swedish midwives. Sexual and Reproductive Healthcare 2013; 4:87-91
- Dawson K, Newton M, Forster D, McLachlan H. Comparing caseload and non-caseload midwives’ burnout levels and professional attitudes: A national, cross-sectional survey of Australian midwives working in the public maternity system. Midwifery 2018;63:60-67.
- https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/06/uppdrag-till-socialstyrelsen-att-utarbeta-nationella-riktlinjer-for-forlossningsvarden/
Facebook
Instagram