Rapport har tagits fram för att belysa tidsförändringar i förekomst av fosterskador och kromosomavvikelser samt för att undersöka effekter av fosterdiagnostik och eventuella tecken på ojämlik vård i olika delar i landet. Rapporten vänder sig främst till beslutsfattare och vårdpersonal, men även till andra personer med intresse för barnhälsa.
Sammanfattning
Fosterskador och kromosomavvikelser 2014, Socialstyrelsen
Årets rapport om fosterskador och kromosomavvikelser baseras på bästa möjliga data från tre register:
Registret för övervakning av fosterskador och kromosomavvikelser (FoK), omfattande inducerade aborter på grund av fosterskada samt barn med multipla missbildningar, och dödfödda barn med fosterskador.
Barndiagnoser från det medicinska födelseregistret (MFR).
Diagnoser under barnens första levnadsår från patientregistret (PAR).
Med denna breda datatillgång så torde man kunna lita på att eventuella skillnader i förekomst av fosterskador mellan regioner, eller skillnader över tid, beror på verkliga förhållanden och inte bara en diskrepans i rapporteringsbenägenhet.
En del av rapporten utgörs av en analys om huruvida man kan skönja någon ökning eller minsking över tid av olika typer av fosterskador/kromosomavvikelser. Fokus har också ägnats åt att kartlägga eventuella regionala skillnader då det gäller resultat av fosterdiagnostik undersökningar. Ett avsnitt har också ägnats åt att undersöka överlevnaden vid ett antal potentiellt livshotande fosterskador, för att se om det finns några regionala skillnader som skulle kunna vittna om ojämlik vård, och om det finns någon skillnad i överlevnad över tid.
Rapporten visar att:
Antalet barn som föds med Downs syndrom inte förändrats över åren, trots att mödraåldern ökar. Detta beror på en ökande frekvens aborter av foster med trisomi 21.
Alltfler foster med trisomi 21 upptäcks och aborteras även bland yngre kvinnor.
Det föds allt färre barn med neuralrörsdefekter, och det tycks inte enbart bero på en ökande mängd aborter på grund av fosterskadan, utan det tycks finnas en reell minskning av incidensen av neuralrörsdefekter.
Abortfrekvensen vid ryggmärgsbråck (spina bifida) varierar kraftigt över landet. Från ca 60 procent i Stockholm och Göteborg, till ca 30 procent i den norra regionen.
Det finns också stora regionala skillnader då det gäller abortfrekvensen vid allvarliga hjärtfel. I Stockholm/Gotland regionen aborteras nära 60 procent av alla foster med hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, i den sydöstra regionen 50 procent, medan motsvarande andel ligger mellan 15 procent och 25 procent i de övriga regionerna.
Ettårsöverlevnaden ökade markant mellan perioderna 1999–2006 och 2007–2014 bland barn som föddes med livshotande fosterskador. Ökningen sågs i samtliga regioner, bland både pojkar och flickor, och berodde inte heller på moderns födelseland.
Remitteringen av barn med svåra hjärtfel till barnhjärtkirurgicentrum i Lund och Göteborg tycks fungera. Det syntes inte någon skillnad i överlevnad bland barn som fötts med svåra hjärtfel mellan regionerna.
Läs hela rapporten Fosterskador och kromosomavvikelser 2014, Socialstyrelsen.
Facebook
Instagram