Sveriges Kvinnolobby har granskat hur regeringens budgetsatsningar på förlossningsvården används och sett att medel inte går till att anställa den personal som behövs. Tvärtom får landets barnmorskor allt fler gravida och födande kvinnor att ta hand om, samtidigt som antalet förlossningsplatser och tiden kvinnor får stanna på BB sjunker. Sveriges Kvinnolobbys slutsats är att kraven på landstingen behöver skärpas och medel öronmärkas för att anställa barnmorskor.
Under året har den ansträngda förlossningsvården stått i centrum för samhällsdebatten. Kvinnor protesterar mot att de inte får plats eller tillräckligt stöd under förlossningen och barnmorskor vittnar om en ohållbar arbetssituation. För att möta krisen avsätter regeringen ytterligare en miljard kronor under 2018. Men Sveriges Kvinnolobbys granskning visar att landstingen ofta använder medlen till andra saker än bemanning och att kraven på återrapportering är allt för svaga.
– Landstingen har haft stor frihet att själva styra över pengarna. När de nu får ännu mer medel är det direkt oansvarigt att inte styra pengarna dit behovet finns. För att alla kvinnor ska ha en närvarande barnmorska som stöd under förlossningen måste medel öronmärkas för bemanning. Bara då går det att säkerställa tillräckligt med BB-platser och bästa möjliga vård för födande kvinnor, säger Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby.
Sveriges Kvinnolobbys granskning tyder på att bristen på barnmorskor och förlossningsplatser påverkar tiden kvinnor får stanna på BB, som nu är lägst i hela EU. Det leder också till att allt för många kvinnor drabbas av bristningar, komplikationer och psykisk ohälsa som skulle kunna undvikas. De stora bristerna innebär att regering och landsting inte lever upp till hälso- och sjukvårdslagen och målet om jämställd hälsa.
– Den underdimensionerade förlossningsvården drabbar kvinnor i båda ändar – i yrkeslivet och som patienter. Nu måste regeringen och SKL tillsammans se till att medel går till att förstärka personaltäthet, villkor och löner på förlossningsvårdens kvinnodominerade arbetsplatser. Dessutom behövs en statlig översyn av hela vårdkedjan. Det är över 70 år sedan denna för kvinnor så livsviktiga vård senast utreddes, säger Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby.
Resultat och förslag hittar du i rapporten Med rätt att föda.
Lanseringsseminarium 13 december 2017
Den 13 december kl. 12.45-14.00 diskuteras rapportens rapportens resultat och vad som krävs för att vända utvecklingen vid ett seminarium i landstingshuset i Stockholm. Företrädare för regeringen, oppositionen, SKL och Stockholms landsting medverkar. Mer information finns här.
Om budgetsatsningarna
Satsningarna på förlossningsvård och kvinnors hälsa har pågått sedan 2015 och i budgeten för 2018 avsätts ytterligare en miljard per år, till och med år 2022. Enligt överenskommelser mellan regeringen och SKL ska medel i första hand gå till att förstärkt personaltäthet och förbättrad arbetsmiljö. Landstingen har dock stor frihet att själva förfoga över medlen. Mer information finns här.
#MedRättAttFöda
Ett samhälle som nedprioriterar den vård som främst rör kvinnor och de yrken där nästan bara kvinnor arbetar, är inte ett jämställt samhälle. I denna rapport presenterar Sveriges Kvinnolobby fem krav för att vända utvecklingen och säkerställa barnmorskors arbetsvillkor och födande kvinnors trygghet och säkerhet.
För kommentarer
Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby.
För frågor om granskningen
Johanna Alm Dahlin, strategisk projektledare, Sveriges Kvinnolobby.