Det råder fortsatt brist på ett flertal yrkesgrupper inom sjukvården. Samtidigt bekräftar en ny analys att problem med kompetensförsörjningen påverkar patientsäkerheten. Bristande bemanning och kompetens ökar risken för vårdskador, visar bland annat vetenskapliga studier och en enkät till chefer i förlossnings- och akutsjukvården.
Efterfrågan är större än tillgången på alla de tio legitimationsyrken som ingår i en bedömning av personalläget i vården som Socialstyrelsen publicerar i dag. Bristen varierar över landet, men är generellt stor när det gäller grund- och specialistutbildade sjuksköterskor, barnmorskor och olika specialistläkare. Framförallt efterfrågas erfaren personal.
– I planeringen av kompetensförsörjningen är det viktigt att inte bara räkna antalet anställda utan även att ta hänsyn till deras kompetens och erfarenhet, hur mycket de arbetar och hur teamen på arbetsplatsen är sammansatta, säger Katarina Sandberg, utredare på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen presenterar i dag också, på uppdrag av regeringen, en analys av hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten. En genomgång av internationell vetenskaplig litteratur bekräftar att det finns ett samband.
– Tillgång till tillräckligt mycket personal med rätt kompetens är en av flera förutsättningar för en patientsäker vård. Studier visar att såväl vårdskador som dödlighet minskar med högre bemanning, högre utbildningsnivå och större erfarenhet, säger Carina Skoglund, sakkunnig i patientsäkerhet.
Exempelvis visar en studie från England att dödligheten på medicinska vårdavdelningar minskade med elva procent då sjuksköterskor ansvarade för upp till sex patienter, jämfört med tio eller fler patienter.
Hög arbetsbelastning och bristande kommunikation;
En enkät till drygt 100 verksamhetschefer inom akutsjukvård och förlossningsvård visar att bemannings- och kompetensbrister medför negativa konsekvenser som ökar risken för vårdskador. Det handlar om överbeläggningar, utlokaliseringar och minskad tillgänglighet till vården.
– Den vanligaste konsekvensen är hög arbetsbelastning, vilket i sin tur ökar stressen och risken för att göra misstag. God arbetsmiljö och hög patientsäkerhet hänger nära samman, säger Carina Skoglund.
Inom akutsjukvården svarar också 33 procent av cheferna att problem med bemanning och kompetens leder till bristande kommunikation mellan personalen varje dag eller vecka. 30 procent uppger att problemen lika ofta leder till fördröjd behandling och 16 procent att de leder till otillräcklig övervakning av patienter.
Fler vårdskador bland de med stora problem;
Analysen visar inte hur många vårdskador totalt som orsakats av problem med bemanning och kompetens, då det saknas nationella data. Men enligt enkäten har de verksamheter som upplever stora sådana problem också fler vårdskador. Inom akutsjukvården har 29 procent av de med stora problem haft lindriga vårdskador varje dag eller varje vecka det senaste året. 12 procent uppger att allvarliga vårdskador inträffat varje månad.
– Resultatet tyder på att det främst är lindriga vårdskador, som trycksår, infektioner och blåsöverfyllnad, som inträffar. Det är nog tack vare att personalen är flexibel och lyckas kompensera för bristerna som många allvarliga skador kan undvikas, säger Carina Skoglund och tillägger:
– Att minska vårdskadorna är en komplex utmaning som kräver insatser både lokalt och nationellt. Det behövs såväl tillräckligt med händer som rätt kompetens och erfarenhet samt möjlighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Tillgång och efterfrågan på personal:
Antalet sysselsatta har ökat under 2000-talet inom flertalet av de tio yrkena i Socialstyrelsens rapport – även i relation till den växande befolkningen. Men efterfrågan har ökat ännu mer. Ett allt större vårdbehov, på grund av allt fler äldre och multisjuka, kan vara en del av förklaringen.
Barnmorskorna har blivit 13 procent fler i relation till befolkningen åren 2000–2015, men tillväxten är avtagande. Samtidigt ökade antalet förlossningar med 16 procent 2005–2015. 14 av 18 landsting upplever brist på yrkesgruppen inom förlossningsvården, enligt en enkät hösten 2017. Bristen har ökat och förväntas bli värre i och med stora pensionsavgångar inom fem till tio år.
Även sjuksköterskorna har ökat med 13 procent 2000–2015. Under perioden minskade dock antalet specialistsjuksköterskor med 15 procent. En majoritet av arbetsgivarna rapporterade brist på såväl grund- som specialistutbildade sjuksköterskor 2017.
Läkarna har blivit knappt 38 procent fler under 2000-talet. 15 av 18 landsting rapporterar ändå att det råder brist på ett flertal olika typer av specialistläkare, särskilt inom allmänmedicin och psykiatri.
Pressmeddelande den 28 februari 2018 kl. 09:00, Socialstyrelsen
Facebook
Instagram