Allvarliga bristningar vid förlossning minskar något sett över en tioårsperiod – men det fortsätter vara stora regionala skillnader. Skillnader syns även i andelen kejsarsnitt och vårdtid på BB, visar ny statistik från Socialstyrelsen. En positiv nyhet är att rökningen bland tonårsmödrar går ner.
Enligt de nya siffrorna fick 5,3 procent av förstföderskorna och 1,3 procent av omföderskorna 2015 bristningar i bäckenbotten som drabbar ändtarmsmuskeln. 2014 var det 6 procent respektive 1,5 procent.
– Fram till mitten av 2000-talet steg andelen allvarliga bristningar vid vaginal förlossning, med kulmen 2004 då 7 procent av förstföderskorna drabbades. Därefter har vi sett en liten minskning, även om det är små förändringar, säger Ellen Lundqvist, statistiker vid Socialstyrelsen.
Samtidigt är det stora skillnader i landet. I Stockholms läns landsting drabbas 7,3 procent av förstföderskorna av allvarliga bristningar jämfört med 2,4 procent i Norrbotten.
– Det kan finnas flera förklaringar till varför det se olika ut, bland annat hur bra man är på att upptäcka skador. Samtidigt borde det inte vara så stora skillnader i landet, och förhoppningen är att de sjukhus som har en hög andel bristningar kan analysera sina siffor och utifrån detta arbeta för att minska dem, säger Olof Stephansson, sakkunnig vid Socialstyrelsen och förlossningsöverläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Flest kejsarsnitt i Stockholms läns landsting
Andelen kejsarsnitt i Sverige ligger på dryga 17 procent 2015, en hög nivå jämfört med runt 5 procent i början av 1970-talet. Att det sker fler kejsarsnitt i dag beror bland annat på att kvinnorna som föder barn är äldre, har högre BMI och att majoriteten av flerbördsförlossningarna samt förlossningarna där barnet ligger i säte nu sker med kejsarsnitt. Flest kejsarsnitt – både akuta och planerade – sker i Stockholms läns landsting, 21,8 procent. Lägst andel har Östergötland, 12,1 procent.
– Vissa landsting har arbetat för att minska de kejsarsnitt som går att undvika, och region Östergötland är ett av dem. Det kan vara viktigt för fler landsting och sjukhus att se över kejsarsnittsfrekvensen så att man undviker snitt i de fall det går, säger Olof Stephansson.
Mindre tid på sjukhus
Tiden som kvinnorna tillbringar på sjukhus efter förlossning fortsätter att minska. Medelvårdtiden för 2015 ligger på 1,8 dygn efter vaginal förlossning och 3 dygn efter kejsarsnitt.
– Det är viktigt att utvecklingen mot kortare vårdtider följs upp, både när det gäller konsekvenser för kvinnornas hälsa och patienternas upplevelser. Tidig hemgång förutsätter att det finns ett bra system på sjukhusen för uppföljning av mödrars och barns hälsa, säger Olof Stephansson.
Övervikt och fetma fortsätter att öka bland kvinnor som skrivs in till mödravården. 2015 hade 25,4 procent övervikt och 13,6 procent fetma.
– Det är en oroväckande trend att kvinnornas BMI stiger. Särskilt syns det att fetman, då man har ett BMI över 30, går upp. Högt BMI ökar riskerna för modern och barnet under graviditet och förlossning, så den här utvecklingen är en av de största utmaningarna för vården, säger Olof Stephansson.
Rökningen minskar bland tonårsmödrar
Den nya statistiken visar också att rökningen bland blivande mödrar fortsätter att minska. Störst är minskningen hos tonårsmödrar.
– Vid inskrivningen till mödravården 2014 rökte 20,5 procent av de blivande tonårsmödrarna, 2015 låg siffran på cirka 16 procent. Då vi vet att det finns en rad risker som ökar vid tobaksbruk under graviditet är det en mycket positiv utveckling, säger Ellen Lundqvist.
Här finns rapporten Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015
www.socialstyrelsen.se
Svt Nyheter 2017-03-21 Andelen förlossningsskador skiljer mellan landstingen
Facebook
Instagram