Svenska Barnmorskeförbundet frågar politiken - valet 2018

Hur ska framtiden se ut? Ska vi ha barnmorskor i Sverige? Vilken vård kan befolkningen förvänta sig i samband med graviditet och barnafödande? Vad är basvård när det handlar om sexuell och reproduktiv hälsovård? Är rätten till abort självklar i Sverige? Gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för alla?

Den svenska legitimerade barnmorskan har ett självständigt arbete inom ett brett verksamhetsområde och möter människor i olika åldrar genom hela livet. Barnmorskan vårdar primärt kvinnan men i hens yrkesutövning ingår även barnet och familjen, ungdomar, unga vuxna och äldre kvinnor.

Svenska Barnmorskeförbundet har under flera år argumenterat för en statlig utredning om framtidens graviditets-, förlossnings- och eftervård under postnatal perioden.

Inför valet 2018 har Svenska Barnmorskeförbundet ställt frågor till riksdagspartierna (S, MP, V, M, C, L, KD, SD) och Fi.
Svar publiceras (2018-09-06 ) och presenteras i den ordning de inkommit till Svenska Barnmorskeförbundets kansli.

Jämlik hälsa och vård
Vården i Sverige ska vara jämlik, individualiserad och grundad på vetenskaplig evidens. Patientens möjlighet att välja och påverka sin vård har mer och mer stärkts men inom kvinnosjukvården – reproduktiv hälsovård i samband med graviditet och barnafödande – finns idag få valmöjligheter.

Utbudet är dessutom ojämlikt över landet och alternativ som kvinnor frågar efter erbjuds bara i mycket begränsad omfattning och beror på var i landet man bor.
Till exempel är det inte möjligt att välja hemförlossning med barnmorska eller vaginal förlossning vid sätesläge. Kvinnan erbjuds inte heller vårdmodeller med sammanhållen mödrahälsovård och förlossningsvård trots att kontinuitet eftersträvas. Hon erbjuds inte heller en eftervård som utgår från kvinnan och familjens behov.

På vilket sätt kommer ditt parti att främja en jämlik evidensbaserad vård som utgår från kvinnors individuella behov och inte avgörs av var man bor i Sverige?

S: Kvinnor måste kunna känna trygghet i att vården kommer att ge dem det stöd och den vård de behöver inför, under och efter förlossningen. Det borde vara en självklarhet, men så är inte alltid fallet idag. Alltför många känner oro för att förlossningsvården inte ska finnas där när man behöver den. Den viktigaste faktorn för en bra förlossningsvård är att vi har tillräckligt många anställda, framförallt barnmorskor, som också har tid och möjlighet att göra ett bra jobb gentemot mödrar, partners och nyfödda. Därför har vi i regering gjort historiskt stora satsningar på mödra- och förlossningsvården och särskilt på personalen. Även kvinnor som har fött barn ska kunna njuta av sex, gå på toa som vanligt och inte behöva oroa sig för att kissa på sig – det är faktiskt en rimlig ambition för ett välfärdssamhälle som Sverige. För det krävs nu fortsatta välfärdsinvesteringar: för att varje kvinna ska ha en närvarande barnmorska under förlossningen, för att vi ska bli bättre på att förebygga förlossningsskador och för att eftervården ska bli en sammanhängande del av vårdkedjan med betydligt bättre kvalitet än idag – inte stora skattesänkningar.

C: Barnmorskor är en viktig yrkesgrupp som de flesta kvinnor i Sverige har en relation till genom livet, från de tidiga besöken på ungdomsmottagningen, den regelbundna mödravården och livets stora ögonblick vid förlossning och eftervård till cellprovstagning genom livet osv. Barnmorskorna i Sverige har en på många sätt unik position som är mer självklar och självständig än i många andra länder. Den vill vi värna. Alla kvinnor i Sverige ska kunna förvänta sig en trygg graviditet där regelbundna kontroller och undersökningar av både barnets och moderns psykiska och fysiska hälsa och utveckling ingår. Rätten till mödravård – inklusive sexuell och reproduktiv hälsa – ska gälla alla kvinnor. Vi tycker att den svenska abortlagstiftningen fungerar bra och vill inte se några förändringar i den. Det är en rättighetslagstiftning. Rätten till abort är och ska vara självklar i Sverige.
Skillnaderna i vilken vård som erbjuds framför allt i samband med förlossning och eftervård är idag alltför stora. Det handlar om alltifrån hur länge man får stanna på BB som förstföderska till tillgången till amningsstöd och uppföljning av kvinnans hälsa efter förlossningen. Skillnaderna finns både inom och mellan landsting. Centerpartiet vill därför se nationella riktlinjer för förlossningsvård, för att skapa förutsättningar för en mer jämlik vård.

Fi: För att förlossningsvården ska vara jämställd, jämlik och tillgänglig för alla behöver både geografiska och språkliga distanser minska. För att minska de risker som geografiska avstånd innebär ska de förlossningsavdelningar som stängts de senaste åren åter öppnas. Vårdyrken måste uppvärderas och lönerna måste höjas. Vi vill även införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, som en del i att förbättra arbetsmiljön. För att uppnå säker vård måste vi bygga ut sjukvården där det behövs, öppna upp vårdplatser och ta hand om personalen med arbetsvillkor och lön så att de vill och orkar stanna i vården. Landstingen är huvudmän för sjukvården. Feministiskt initiativ vill verka för att landstingen avskaffas och ersätts av andra former av skattefinansierat ägande.

L: Liberalerna vill ha mer av nationell samordning och styrning av vården. Till det hör bland annat en ökad följsamhet till nationella riktlinjer, vårdprogram och rekommendationer. Vi vill precis som regeringen göra en statlig satsning för ökad kvalitet i mödra- och förlossningsvården som regeringen har infört, men vi tycker att det delvis borde utformas annorlunda. Vi tycker att pengarna ska betalas ut som morot till de landsting/regioner som klarar ett antal kvalitetsmål, i stället för som stöd till korta projekt.

MP: För att säkra förlossningsvården i hela landet och höja kvaliteten måste landstingen ha en helhetssyn och kontinuitet i vården under graviditet, förlossning och eftervård. Barnmorskors genuina yrkeskunnande kring frisk graviditet och förlossning behöver ges större utrymme och bättre förutsättningar inom vården. Miljöpartiets mål är att en barnmorska ska hantera en förlossning åt gången. Vi har gjort stora satsningar på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Satsningen har förstärkts i olika omgångar men omfattar 1,6 miljarder kronor 2018, 1,4 miljarder kronor 2019 och 1 miljard kronor årligen 2020–2022. Den statliga satsningen på förlossningsvård måste fortsätta.

V: För Vänsterpartiet är frågan om jämlik hälsa och vård överordnad. Den ojämlikhet som finns i vården i dag är inte acceptabel. Det finns både regionala skillnader och socioekonomiska och köns- och åldersmässiga skillnader som är helt omotiverade. Vi vill att vården ska vara jämlik, av god kvalitet och likvärdig över hela landet. Det är tydligt att den struktur med 21 olika landsting som idag ger vård på olika villkor måste förändras. Det kräver att staten tar ett större ansvar samtidigt som det regionala självstyret värnas och det kräver mer resurser. Därför har vi bl.a. förhandlat fram 10 årliga vänstermiljarder som ska gå till kommuner och landsting för att göra det möjligt att erbjuda vård efter behov samt 2 miljarder per år som ska gå till att förbättra arbetsvillkoren för vårdanställda. Vi har även fått till en flermiljardssatsning för att stärka förlossningsvården och eftervården för förlösta kvinnor. Satsningen innebär att landstingen ska vidta åtgärder för att i första hand stärka kompetensförsörjningen, däribland bemanningen. Insatser ska väljas som skapar såväl bättre förutsättningar för ökad tillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet för kvinnan och hennes familj, som en bättre arbetsmiljö för medarbetarna i förlossningsvården. Detta är dock inte tillräckligt utan vi ser behov av ytterligare insatser framöver, både vad det gäller att skapa en mer jämlik vård i stort och i frågan om förlossningsvården.

KD: Vi vill lägga ner landstingen och förstatliga sjukvården för en mer jämlik vård.

Brister i vården efter förlossning
Socialstyrelsens nationella kartläggning av vården till kvinnor efter förlossningen (2017) visar att det finns stora brister och behov av förändringar i vården efter förlossning. Det gäller såväl på sjukhuset som efter hemgång.

De flesta brister i den vård som erbjuds kvinnor efter förlossning är dock strukturella. Det behövs organisatoriska förändringar i landsting och regioner för att uppnå en mer patientcentrerad, tillgänglig, säker och jämlik vård i hela landet.

Vad kommer ditt parti att göra för att förbättra vården för kvinnor efter förlossningen?

C: Skillnaderna i landet gällande vilken eftervård som erbjuds kvinnor är idag för stora. Många gånger tvingas kvinnor dessutom resa till sjukhus för att få tillgång till specialiserad amningshjälp eller eftervård. Många kvinnor har långt till närmsta sjukhus och det är inte alltid enkelt att som nybliven mamma behöva resa flera mil för att få hjälp. Vi anser därför att man behöver satsa mer på att erbjuda eftervård i öppenvården, så att vården kan komma närmare. Vi vill satsa 300 miljoner kronor per år på att ge nyblivna mammor bättre tillgång till stöd efter förlossning, genom att öka tillgången till eftervård och amningsstöd i öppenvården.

Fi: Förlossningsvården ska organiseras så det krävs minsta möjliga medicinska interventioner, möjlighet att välja vårdform, kontinuitet i vården före, under och efter förlossning, samt tillgång till en egen barnmorska under födsloarbetet. Förlossningsskador ska behandlas på ett sådant sätt att det i görligaste mån säkrar den födandes möjligheter till fortsatt välmående. Eftervården ska bli bättre på att fånga upp det lidande som många upplever efter förlossningen. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas professionell hjälp med att bearbeta sin förlossning utifrån sin egen upplevelse.
Förlossningsavdelningar alltid ska kunna erbjuda tolk, inklusive teckenspråk, för den som behöver och önskar. Normkritiskt reformarbete inom havandevård, barnavård och föräldrautbildning. Vi vill också se en kraftigt utbyggd primärvård. En utbyggd primärvård främjar enligt forskning även en rättvis fördelning av vårdresurserna efter behov.

L: (se svar på föregående fråga). Liberalerna vill ha mer av nationell samordning och styrning av vården. Till det hör bland annat en ökad följsamhet till nationella riktlinjer, vårdprogram och rekommendationer. Vi vill precis som regeringen göra en statlig satsning för ökad kvalitet i mödra- och förlossningsvården som regeringen har infört, men vi tycker att det delvis borde utformas annorlunda. Vi tycker att pengarna ska betalas ut som morot till de landsting/regioner som klarar ett antal kvalitetsmål, i stället för som stöd till korta projekt.

MP: För att främja en evidensbaserad eftervård måste det ges tid till reflektion för barnmorskor efter förlossningar. Vi ser att det finns brister i eftervården på många ställen i landet. Miljöpartiet arbetar på regional nivå för att stärka arbetet med förlossningsskador. Exempel på detta är förslag om en nollvision för förlossningsskador, att alla former av bristningar och förlossningsskador alltid ska följas upp, samt öka möjligheterna till fler och tidigare uppföljningsbesök efter förlossningen.

V: Vänsterpartiet har med anledning av de uppmärksammade brister som finns inom förlossningsvården fått igenom en förstärkning av den riktade satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa. I och med dessa satsningar ökar möjligheterna att förbättra förlossningsvården i hela landet. Dessa satsningar behöver även kompletteras med bl.a. en utredning om förlossningsskador, nationella riktlinjer för skadefri förlossning och en förbättrad eftervård.

KD: Vi vill minska skillnaderna i vård och vårdresultat, öka personalförsörjningen och anser att det behövs ett nationellt ledarskap i fråga om förlossnings- och BB-vård.
Vi föreslår följande förbättringar: Lägg ner landstingen och förstatliga sjukvården för en mer jämlik vård. Ökad bemanning inom förlossningsvården. Pengarna från överenskommelsen med SKL ska riktas helt och hållet på ökad bemanning inom förlossnings- och BB-vården. Bättre löneutveckling för barnmorskor med en karriärstege enligt den modell som finns i Stockholms läns landsting. Fler barnmorskor ska utbildas – 500 platser på barnmorskeutbildningen. Yrkeserfarna barnmorskor ska vara mentorer till utexaminerade barnmorskor. Barnmorskledda enheter i anslutning till akutsjukhusen – kontinuitet för patienten. Sjuksköterskor ska vidareutbilda sig till barnmorskor med bibehållen lön. Ett barnmorsketeam genom hela vårdkedjan. Varje kvinna ska erbjudas hembesök av en barnmorska för eftervård den närmaste tiden efter förlossningen. En ”mamma-rehabcheck” införs. Kompetenscentrum och nationella mål för förlossningsvården. Stärkt förlossningsvård på landsbygden genom dubbel lön till barnmorskor och med patientnära hotell där det är långa avstånd till förlossningskliniker.

Är ditt parti intresserat av att möjliggöra – ekonomiskt och organisatoriskt – olika vårdformer för födande kvinnor i hela Sverige? Om ja, hur? Om nej, varför inte?

S: Kvinnor måste ges förutsättningar att göra informerade val när det gäller hälsa, den egna kroppen, och inte minst inför något så viktigt och omvälvande som en förlossning. Att känna trygghet inför och under förlossningen är en viktig grundförutsättning för att förlossningen ska gå bra och bli en positiv upplevelse för kvinnan. När det gäller alternativa vårdformer är det dock frågor som professionerna och landstingen är bäst lämpade att fatta beslut kring.

C: Ja, vi ser positivt på att det finns fler vårdformer för födande kvinnor i hela Sverige. Det handlar till exempel om arbetssätt där den gravida kvinnan får möjlighet att träffa och följas av en och samma barnmorska, från tidig graviditet till förlossning och eftervård. Vi anser också generellt att barnmorskornas kompetens ska nyttjas bättre till att leda och organisera arbetet genom fler barnmorskeledda enheter. Landstingen och regionerna bör säkerställa att det är möjligt att utveckla olika vårdformer inom ramen för sina ersättningssystem.

Fi: Feministiskt initiativ vill absolut möjliggöra olika vårdformer för födande kvinnor i Sverige. Detta ska göras i ett led för att förbättra vården för individen och arbetsbelastningen för personalen för att uppnå världens bästa förlossningsvård.
En barnmorska per kvinna i aktiv förlossning ska vara norm. För att uppnå det krävs fler anställda och att stängda vårdplatser öppnas. För att uppnå det vill Feministiskt initiativ ge den födande rätt att så långt det är möjligt och medicinskt tillrådligt bestämma över sin graviditet, hur och var hen vill föda, samt bestämma över eftervården. Detta inbegriper till exempel hemförlossning. Feministiskt initiativ vill även införa en valfrihets- och platsgaranti som innebär att den som ska föda barn ska ha rätt – och plats – att föda på det sjukhus hen i förväg valt samt att vården i så stor utsträckning som möjligt ska bygga på kontinuitet för de blivande föräldrarna när det gäller den personal de möter i samband med mödravård, födande och eftervård. Feministiskt initiativ vill bygga ut förlossningsvården i glesbygden så att alla har tillgång till förlossningsvård med hög säkerhet och medicinsk kompetens.

L: Liberalerna tycker att det är mycket viktigt med mångfald i vården — både inom den offentligt drivna vården och genom att välkomna fristående aktörer — så länge de klarar högt ställda krav på kvalitet och naturligtvis att vården är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det gör vi genom att ha vårdval för så mycket vård som möjligt, och genom att inte detaljstyra den offentligt drivna vården utan välkomna innovation och nytänkande.

MP: Ja. Exakt hur kvinnan föder sitt barn är upp till henne själv att avgöra men om hon föder inom hälso- och sjukvården vill vi att hon ska ha en stor valfrihet mellan olika vårdformer. Exakt hur detta ser ut beror på det enskilda landstingets förutsättningar. Vi tror att det viktigaste är att födande kvinnor slipper slussas runt mellan sjukhus innan födseln och att fler barnmorskor utbildas och anställs. Vårt mål på sikt är noll hänvisningar – att det sjukhus man har skrivits in på är det som man också föder på.

V: Vi anser att utvecklingen måste styras av de reella behoven inom förlossningsvården och att detta ska ske inom landstingen. Vi är mycket skeptiska till att låta vinster och marknadstänk styra utvecklingen av vårdformer. I exempelvis Stockholm blev det en klart destruktiv utveckling med BB Sophia, som drevs av en privat utövare och när de drog sig ur skulle plötsligt landstinget täcka upp för 3000 beräknade förlossningar per år. Det är professionen och framförallt barnmorskorna som är experterna på olika modeller och vårdformer och som därför borde ges inflytande att utifrån de reella behoven utveckla framtidens förlossningsvård.

KD: Kristdemokraterna sätter patienten i centrum. Vi vet att den enskilda kvinnans medverkan och delaktighet i sin egen vård leder till kvalitetsförbättringar. Denna utveckling vill vi uppmuntra; det gäller naturligtvis också förlossningsvården. Samtidigt är det viktigt att all vård som ges grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Utbildning till barnmorska
År 2015 inleddes på regeringens uppdrag en utbyggnad av barnmorskeutbildningen. Utbyggnaden skulle innebära ytterligare 250 nybörjarplatser på barnmorskeutbildningen. Lärosätena har inte kunnat uppfylla detta på grund av dels problem med kompetensförsörjning gällande barnmorskor, dels en medföljande brist på barnmorskor som handledare i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.

Svenska Barnmorskeförbundet föreslår en direktutbildning till barnmorska (istället för som idag 3-årig utbildning till sjuksköterska + 18 månaders barnmorskeutbildning). En direktutbildning till barnmorska skulle innebära mer tid att förbereda studenterna inför den verksamhetsförlagda utbildningen. Det skulle också betyda tid att stärka studenterna i den framtida yrkesrollen som barnmorska samtidigt som det skulle bredda och fördjupa kunskaperna inom kompetensområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa.

Hur vill ditt parti att Sverige säkrar en framtida god utbildning för barnmorskor?

S: Kompetensförsörjningen inom välfärden är ett politiskt ansvar. Det råder just nu stor brist på flera viktiga professioner, däribland barnmorskor. Socialdemokraterna har i regering gjort historiskt stora satsningar på personalen. För att utbilda fler barnmorskor har vi dels byggt ut barnmorskeutbildningen samt satsat öronmärkta medel på insatser för att behålla och utveckla medarbetare som bland annat innefattar kompetensutveckling och möjligheten till utbildningslön och att utbilda sig inom en befintlig anställning, exempelvis när sjuksköterskor läser till specialister och när vårdbiträden vidareutbildar sig till undersköterskor. Det ökar karriärmöjligheterna och bidrar till kvalitetsutveckling. Vi är medvetna om flaskhalsarna som finns vad gäller VFU och bristen på handledning. Detta är absolut nödvändigt att lösa upp dessa problem för att säkerställa att betydligt fler barnmorskor utbildas inom de närmsta åren.

C: Centerpartiet vill satsa 600 miljoner kronor årligen på att sjuksköterskor ska kunna utbilda sig till exempelvis barnmorskor med lön. Vi vill också införa en examenspremie för sjuksköterskor som genomgått grundutbildning och arbetat i 5 år.

Fi: För att ge förlossningsvården möjlighet att jobba långsiktigt med att förstärka verksamheten, med målet en barnmorska per födande, ställer sig Feministiskt initiativ bakom regeringens satsning med en miljard till förlossningsvården. Feministiskt initiativ anser att det ekonomiska stödet behöver vara mer långsiktigt än till 2022 som föreslås av regeringen. God utbildning och säker evidensbaserad vård bör vara norm. Därför bör sakkunniga ta ansvar för hur utbildningen ska se ut i framtiden. . Normkritik och inkluderade av HBTQ bör finnas med som en tråd i utbildningen. Utbildningen bör även rusta för att möta människor med olika behov. Vi ser även behovet av att utöka utbildningsplatser för alla bristyrken såsom exempelvis barnmorskor.
Kvinnor från låginkomstländer utanför Europa är en extra utsatt grupp. Studier från Uppsala Universitet visar sju gånger så hög risk att dö i samband med en förlossning i Sverige, jämfört med kvinnor som är födda här. Det kan ha flera orsaker. Brist på tolk är en faktor som ökar risken för missförstånd och därmed komplikationer före, under eller efter förlossningen. För att uppnå en jämlik förlossningsvård kräver Fi kunskap och rutiner inom sjukvården för att möta gruppen utlandsfödda gravida utifrån deras specifika behov.

L: Vi har inte diskuterat idén om en direktutbildning till barnmorska, men förslaget låter spontant intressant. Det vi däremot har föreslagit är att specialistutbildning av sjuksköterskor (till exempel dagens barnmorskeutbildning) ska ske inom ramen för en anställning, på motsvarande sätt som gäller för specialistläkare. Många landsting/regioner erbjuder ju det, men vi vill ha en nationell modell med lika villkor i hela landet.

MP: Vi vill att landstingen ger möjlighet till att sjuksköterskor kan vidareutbildas till barnmorskor på betald arbetstid. Vi vill även att utbildning till barnmorska ska byggas ut på flera platser i landet, för att underlätta för såväl kompetensförsörjningen som att fler vill vidareutbilda sig. Vi har inte tagit ställning till ett förslag om direktutbildning till barnmorska, men vi är villiga att diskutera den möjligheten vidare.

V: Vi anser att samtliga sjuksköterskor ska kunna gå sin specialistutbildning med samma villkor som läkare under utbildning. Det råder stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor generellt och antalet minskar stadigt. En anledning till bristen på specialistsjuksköterskor är de många hinder som står i vägen för sjuksköterskor att vidareutbilda sig. Sjuksköterskor måste oftast, till skillnad från läkare, ta tjänstledigt med studiemedel för att specialisera sig. Vänsterpartiet har varit med och förhandlat fram att 300 miljoner kronor årligen avsätts för att ge fler sjuksköterskor möjlighet till specialistutbildning. Vi vill även ta fram en långsiktig nationell kompetensförsörjnings plan för samtliga vårdyrken Vi har dock inte tagit ställning till förslaget om att skapa en direktutbildning för barnmorskor, men tycker att det låter som en intressant idé att titta vidare på.

KD: Kristdemokraterna vill utöka antalet platser på barnmorskeutbildningen med 500. Det är en väldigt viktig aspekt. För att möjliggöra forskning spelar lärosätena den avgörande rollen i att uppmuntra studenter till fortsatta studier och forskning. För att utexaminerade barnmorskor ska få god vägledning i det nya yrket så vill vi att yrkeserfarna barnmorskor ska kunna vara mentorer.

Generationsskifte
Sverige står inför ett generationsskifte i barnmorskekåren. Många län, till exempel Norrbotten, har stora pensionsavgångar att vänta och dålig tillgång på nya yngre barnmorskekollegor som kan ta över stafettpinnen.

Att äldre mer erfarna barnmorskor finns kvar och att det sker en överlämning till nästa generation är viktigt både för professionen, verksamheten, kompetensen och patientsäkerheten. Att pensionerade barnmorskor fortsätter att arbeta kan vara ett sätt att säkra både den kompetens som krävs och tillgång på barnmorskor, samt möjliggöra en överlämning till yngre och nya barnmorskekollegor.

Hur vill ditt parti göra det möjligt för seniora barnmorskor att kunna arbeta vidare under en tid efter pensionering?

S: Det här är en fråga som rör många professioner inom välfärden, men även på arbetsmarknaden i stort. I Sverige lever vi allt längre, samtidigt som vi har en stor arbetskraftsbrist inom många sektorer. Då måste vi helt enkelt se till att alla som kan och vill jobba också ska få jobba. Från vårt håll handlar det dels om att göra det möjligt att stanna kvar på jobbet, vilket vi underlättar nu när vi successivt höjer åldern för hur länge man har en rätt att stanna kvar från 67 till 69 år. Men det är också helt centralt att se till att arbetsmiljön blir bättre och att det blir fler kollegor, så att fler orkar arbeta ett helt arbetsliv.

C: Det är en viktig fråga att man ska kunna jobba efter sin pensioneringsålder om man orkar och vill. För att fler barnmorskor ska kunna arbeta vidare krävs för det första bra arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö, så att fler orkar jobba längre upp i åren. Inte minst inom förlossningsvården finns exempel på dåliga arbetssätt, dålig ledning och styrning samt bristande arbetsmiljö. Det är inte acceptabelt att barnmorskor ska behöva spinga benen av sig och tvingas stressa på toa eller inte kunna ta sina matpauser. Barnmorskornas kompetens ska istället nyttjas till att leda och organisera arbetet. En bra arbetsmiljö bygger också på att det finns bra möjligheter att klättra i karriären och utveckla sin kompetens. Centerpartiet vill satsa på särskilda karriärtjänster för barnmorskor, med högre lön och bättre möjligheter att göra karriär.
Vi lever allt längre och är friska högre upp i åldrarna och därför står vi bakom pensionsgruppens förslag om en höjd pensionsålder. Vi vill införa en riktålder för pensionen som följer medellivslängden. i Sverige och trygghetsförsäkringarna ska följa med riktåldern. Också tjänstepensionerna ska anpassas till en allt högre medelålder. I en tid när det råder personalbrist inom många områden, inte minst inom barnmorskeområdet är det viktigt att kunna jobba längre. Centerpartiet har flera förslag som förbättrar möjligheten att göra det. Vi vill höja LAS-åldern, dvs. göra det möjligt att jobba längre upp i åldrarna, men vi vill också sänka arbetsgivaravgifterna för äldre och vi vill dubbla jobbskatteavdraget från det år man fyller 65 år.

Fi: Barnmorskeprofessionens beprövade erfarenhet och kunskap behöver i större utsträckning tas tillvara och det är viktigt att barnmorskor är representerade på alla nivåer i rådgivande och beslutande organ som styr förlossningsvården och hur resurser fördelas. Feministiskt initiativ upplever att dagens pensionssystem är en katastrof. För att bryta detta måste arbetsmarknaden bli flexibel, på människors villkor. Vi måste på allvar börja prata om arbetstid och arbetets innehåll, värde och omfattning. Likaså om vila, rekreation och tid för familj, vänner och samhällsengagemang. Fi ska verka för att det ska vara möjligt att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder och därigenom bättra på sin pension utan avdrag på grundskydd eller ekonomiskt stöd. På så sätt tillvaratas den enorma mängd kunskap och kompetens som seniora barnmorskor besitter.

L: Vi välkomnar alla initiativ om att dels låta människor jobba kvar så länge de vill och kan (vi vill höja den övre pensionsåldern som idag är 67 till 71). Arbetsgivare bör erbjuda seniora medarbetare både heltidsanställning och möjlighet till olika former av korta inhopp. En annan utmaning är ju att behålla erfarna barnmorskor fram till pensionen – vi vill att erfarenhet och ansvar ska synas i lönekuvertet och vill göra en satsning på karriärtjänster för specialistsjuksköterskor.

MP: Vi behöver säkerställa att barnmorskor har en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor, så att fler är villiga att arbeta vidare under en tid efter pensionering. Det är även viktigt att erfarna barnmorskor inte enbart hänvisas till förlösande enheter, utan även hänvisas till ungdomsmottagningar, där det också finns ett behov av att kompetensöverföring sker. Äldre barnmorskor kan utnyttjas bättre inom verksamhetsutveckling och i handledarroller efter pensionering. Det är även viktigt att det också syns i lönekuvertet om man påtas extra roller, som man inte tidigare haft. För att möjliggöra detta krävs mer resurser till vården, inte skattesänkningar.

V: Vi delar uppfattningen om att det är viktigt att sprida erfarenhet vidare till de yngre generationerna barnmorskor. I första hand vill vi förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön så att alla först och främst kan och orkar arbeta fram till pensionsåldern. Rimliga arbetsvillkor och arbetsmiljö är också en förutsättning för att de barnmorskor som vill arbeta efter pensionering ska kunna göra det. Vi vill även att det är viktigt att de med utländsk utbildning får sina utbildningar validerade.

KD: För att öka möjligheterna för äldre generellt att vara kvar i arbetslivet föreslår vi att
rätten att kvarstå i anställning ska gälla till 69 år. För att fler ska vilja stanna kvar längre på arbetsmarknaden vill vi införa ett fördubblat jobbskatteavdrag redan från 64 år. Vi föreslår även ett slopande av den särskilda löneskatten för äldre som infördes av regeringen 2016, det vill säga den extra skatt om 6,5 procent på ersättningar för arbete och inkomst av aktiv näringsverksamhet till personer som fyllt 65 år. På så sätt blir det billigare för arbetsgivare att anställa äldre och därigenom ökar även möjligheterna för personer äldre än 65 år att stanna kvar i arbetslivet.
Barnmorskors kunskap och yrkesskicklighet kan också användas mer optimalt än idag. Därför vill vi ge dem större möjlighet att utifrån sin kompetens utforma verksamheten. Vi vill se möjligheter till barnmorskeledda enheter i anslutning till akutsjukhusen. Vi vill också tillvarata yrkeserfarna barnmorskors kunskap genom att de ska kunna vara mentorer till utexaminerade barnmorskor.

Sexuell och reproduktiv hälsa
Kvinnors sexuella och reproduktiv hälsa och rättigheter hänger ihop.
I ett allt mer konservativt politiskt klimat hotas och ifrågasätts sexuella och reproduktiva rättigheter. Det gäller i Sverige och det gäller i Europa och övriga världen.
Kunskap om sexualitet, kroppens anatomi, biologi och fruktsamhet är inte självklart. Mödrahälsovård och förlossningsvård med barnmorskor finns inte överallt. Rätten till abort är ifrågasatt och preventivmedel och abortvård finns inte att tillgå för alla. Människor ifrågasätts, diskrimineras och hotas på grund av kön, könsroll, könsidentitet och sexuell läggning.

Hur vill ditt parti arbeta nationellt och internationellt och inom EU vad gäller kvinnors och ungdomars rättigheter i samband med abortvård, preventivmedelsfrågor och sex- och samlevnadsundervisning? Hur ställer sig ditt parti i frågan om aborträtten, nuvarande svensk abortlagstiftning och frågan om samvetsklausul inom hälso- och sjukvården?

S: Vi ser ett ökat motstånd mot kvinnors, flickors och ungdomars tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, i synnerhet rätten till abort. Vi ser det i FN-förhandlingar, inom EU och i den debatt som har börjat höras här hemma om huruvida vårdpersonal ska få rätt att neka till att utföra abortvård. Kvinnors och flickors rätt att bestämma över sin kropp, sexualitet och reproduktion har ett direkt samband med möjligheten att tillgodogöra sig andra grundläggande rättigheter, som rätten till utbildning och att delta i arbetslivet. Begränsad information om och tillgång till säkra aborter tvingar kvinnor och flickor att genomgå osäkra aborter med livet som insats. Vi socialdemokrater har bildat världens första feministiska regering och arbetat aktivt för att värna kvinnors och flickors självklara rätt att bestämma över sin egen kropp och sitt liv – inte bara i Sverige utan även internationellt. Det vill vi fortsätta göra.

C: Abortlagstiftningen är en rättighetslagstiftning och alla kvinnor och ungdomar som söker sig till vården för rådgivning, funderaringar kring en abort eller ett beslut att göra abort ska mötas med respekt och förståelse. Inga pekpinnar eller ifrågasättanden. Centerpartiet är därför emot samvetsfrihet i vården.
När det gäller preventivmedelsfrågor och sexuell hälsa för unga fyller ungdomsmottagningarna en mycket viktig funktion. Idag är det inte alltid är möjligt att ha fysiska mottagningar på plats. Därför vill vi satsa på att öka tillgången till mobila ungdomsmottagningar i de delar av landet där det behövs. Med mobila ungdomsmottagningar i form av exempelvis bussar kan unga människor på landsbygden få den hjälp de har rätt till. Vi vill att alla elever ska få en bra sex- och samlevnadsundervisning. Det behövs högre kompetenskrav på lärarna. Därför föreslår vi att undervisning i sex- och samlevnad ska bli obligatorisk på lärarutbildningen. Vi vill också att Skolverket hjälper skolor med den utbildning som behövs. Skolornas skyldighet att ge elever bra sex- och samlevnadsundervisning behöver bli tydligare.
För Centerpartiet är jämställdhet inom biståndet, inte minst SRHR, en av våra viktigaste prioriteringar. I många länder är kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp begränsad. Det leder till hög barna- och mödradödlighet, och till ett stort lidande. Vi vill bland annat öka stödet till civilsamhällesorganisationer och institutioner som arbetar med bland annat homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queerpersoners rättigheter (HBTQ), samt till organisationer som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), det vill säga varje människas rättighet att själv få bestämma över sin egen sexualitet, kropp och om man vill skaffa barn.

Fi: Feministiskt initiativ verkar för att införa ett nationellt resurs- och kunskapscentrum för sex och samlevnadsfrågor. Vi arbetar med utgångspunkt från ett normkritiskt perspektiv. Skola och media är centrala arenor för skapandet av kulturella normer och ideal för genus, sexualitet och identitet, eftersom de normer som presenteras av utbildare och medieproducenter påverkar unga människors förhållande till sin kropp och sexualitet. Det är därför viktigt att synliggöra och förändra vilka normer som förmedlas från barndomen, men även under resten av livet. Sexualiteten är en viktig del av livet hos de flesta människor och genom hela livsloppet, från barndomen till ålderdomen. Feministiskt initiativ solidariserar sig med människors kamp världen över för rätten till fri abort och preventivmedel, samkönad samlevnad, mot våldtäkt som krigsmedel, mot barnäktenskap, människohandel och trafficking. Vi väljer att företräda de grupper som på en strukturell och global nivå har mindre makt, vare sig det beror på kön, ekonomi eller geografisk plats. För Feministiskt initiativ är det självklart att alla människor har rätt till vård på lika villkor och att vården ska prioriteras utifrån behov, utan strukturell diskriminering utifrån medborgarstatus. Vi ser det som helt oacceptabelt att individer idag inte får tillgång till förebyggande vård, exempelvis papperslösa, utan istället tvingas vänta tills deras sjukdomstillstånd är akut. De kostnader som utökad vård till dessa grupper eventuellt skulle innebära kompenseras genom de höjda statsbidrag till vården som vi anslår genom ovanstående reformer.
Feministiskt initiativ värnar om den aborträtt vi har i Sverige. Rätten till fri abort är en nödvändig rättighet för att säkra gravidas hälsa. Livmoderbärare ska kunna agera som autonoma individer med oinskränkt rätt över sina egna kroppar.
Feministiskt initiativ är starkt kritiska till en samvetsklausul och arbetar emot att en sådan införs i Sverige. Rätten att bestämma över sin egen kropp och hälsa är en mänsklig rättighet som fastställts i flertalet internationella konventioner, ändå glöms denna rättighet ofta bort när det kommer till kvinnor. Feministiskt initiativ anser att rätten till fri abort hos kvinnor är en rättighet som inte är förhandlingsbar. Det är en nödvändig rättighet för att säkra gravida kvinnors hälsa.

L: Vi tycker att varje EU-land ska bestämma själva om sin abortlagstiftning, men att EU ska verka för rätten till fri abort. EU-medborgare som inte får göra abort i sitt hemland ska ha rätt att göra det i ett annat EU-land. Vi är pådrivande för att Sverige ska ha hög profil vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa i biståndspolitiken. Det är ett område där Sverige verkligen kan göra stor skillnad (jämfört med t ex andra stora biståndsländer), och där behovet är mycket stort. Det gäller inte minst det humanitära biståndet där det idag ofta saknas helt. Kvinnor i humanitära katastrofer måste få tillgång till preventivmedel, abort och trygg mödravård.
Liberalerna är varma försvarare av aborträtten och värnar dagens abortlagstiftning. Vi säger nej till så kallade samvetsklausuler, alltså att vårdpersonal skulle kunna vägra att utföra aborter. Den som söker hälso- och sjukvård ska alltid vara säker på att få det utan sådana begränsningar. Patienten ska bli behandlad av personal som är utbildad och kompetent att sköta uppgiften.

MP: Miljöpartiet värnar kvinnans rätt till självbestämmande över sin egen kropp både i Sverige och internationellt. Rätten till sin egen kropp och sexualitet och värnandet av detta är en del i Sveriges folkrättsliga åtagande och vi vill därför att dessa frågor ska stå högt upp på den utrikespolitiska agendan för Sverige. I en tid när vi ser att kvinnor runtom i Europa och på andra ställen i världen riskerar att mista sina grundläggande rättigheter till sina kroppar vill Miljöpartiet erbjuda subventionerade aborter för utländska kvinnor i Sverige. Efter Donald Trumps beslut att stoppa allt amerikanskt bistånd till organisationer som försvarar aborträtten svarade vi med att initiera givarkonferensen #shedecides för att kompensera för det indragna amerikanska biståndet. Sex- och samlevnadsundervisningen behöver större fokus på samtycke, hederskultur, hbtq och porrkritik. Regeringen har nyligen gett Skolverket i uppdrag att utreda hur sexualundervisningen ska bli bättre. Vi vill att alla elever ska få en normkritisk och likvärdig sex- och samlevnadsundervisning där samtycke står i fokus. Undervisningen ska varken vara könsstereotyp eller heteronormativ. Vi har under mandatperioden stärkt sex- och samlevnadsundervisningen och arbetet mot kränkande behandling i skolan. Metoo-rörelsen kräver att sexualundervisning blir obligatoriskt för alla förskollärar- och lärarutbildningar. Miljöpartiet är positiva till en sådan förändring. I förskolans läroplan för vi in rätten till kunskap om sin kroppsliga integritet. I höst kommer vi satsa på att stärka sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan och knyta den närmre trygghetsarbetet.
Miljöpartiet försvarar rätten till abort och kvinnors rätt att fatta beslut över sina egen kropp. Rätten till vård och hälsa är en mänsklig rättighet. Sexuell och reproduktiv hälsa – där abort är en del – är också en grundläggande rättighet. Det är däremot inte en mänsklig rättighet att själv avgöra vilka arbetsuppgifter man vill utföra inom ett yrke, eller ens att få arbeta inom ett visst yrke. Inom ramen för en barnmorskas yrke ingår bland annat abortvård. Om en person av olika anledningar inte vill arbeta med detta finns många andra professioner att arbeta med inom vården. Vi är därför emot så kallad samvetsfrihet.

V: Vänsterpartiets vill skapa en mer rättvis, jämlik och jämställd värld. Vi har en tydlig feministisk politik och arbetar aktivt både på nationell och internationell nivå för att stärka kvinnors och ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter och för att minska diskriminering. I riksdagen driver vi frågor som förbättrad sex och samlevnadsundervisning i skolorna, förstärkta rättigheter för transpersoner och en säker mödrahälsovård och förlossningsvård, i EU arbetar vi bl.a. för att försvara och utöka aborträtten och i ett internationellt perspektiv vill vi bl.a. säkerställa att minst 50 % av biståndet går till kvinnor och minst 10 % till SRHR.
Att försvara aborträtten är grundläggande i kampen för kvinnors rättigheter. Rätten till säker abort är lagfäst i Sverige, men långt ifrån en självklarhet. Tvärtom ifrågasätts denna rättighet ständigt av reaktionära krafter. Runt om i världen skärps abortlagstiftningen. Detta, liksom preventivmedelsförbud och avsaknad av eller undermålig sexualundervisning, resulterar i att flickors och kvinnors möjligheter att bestämma över sin egen kropp och när de vill föda barn blir ytterst begränsade. Vänsterpartiet motsätter sig varje inskränkning i aborträtten och menar att Sverige aktivt måste arbeta för flickors och kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i hela världen. Vilket vi också gör. Abortmotståndarna anpassar sina strategier efter vad de tror är möjligt att få igenom, så i stället för att propagera för ett förbud mot abort, försöker de få igenom inskränkningar steg för steg. I Sverige är ett sådant exempel frågan om att införa samvetsfrihet och samvetsklausuler för vårdpersonal som det drivits på för olika sätt.
Vi är starkt emot att införa samvetsfrihet eller samvetsklausuler för vårdpersonal och avvisar hel alla steg i en sådan riktning. Den som söker sig till vården för att göra abort ska inte riskera att möta personal som inte ställer upp på det. Kvinnas rätt till sin kropp och rätten till hälsa är grundläggande mänskliga rättigheter. Det är däremot ingen rättighet att få jobba som till exempel barnmorska.

KD: De senaste årtiondena har det gjorts stora framsteg i världen i arbetet kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Trots detta är sexuell och reproduktiv ohälsa ett av de vanligaste hälsoproblemen för kvinnor i åldern 15 till 44 år i låg- och medelinkomstländer. Sveriges politik för global utveckling utgår ifrån den enskilda människans behov och Sveriges SRHR-arbete är oerhört viktigt. För förbättrad mödrahälsa krävs dock ett långsiktigt arbete. ”Snabba lösningar”, som till exempel fler utbildade barnmorskor på plats i dessa länder, avhjälper en del av problemen. Men för verklig förändring för kvinnors och flickors situation krävs i många fall förändrade strukturer och värderingar. Många svåra skador och dödsfall i samband med förlossning sker för att modern varit alltför ung för att kroppen skulle klara av en graviditet och förlossning. Sedvänjan att unga flickor gifts bort måste aktivt motverkas på ett kulturellt och värderingsmässigt plan för att mödradödligheten ska minska. Samtidigt värnar Kristdemokraterna om subsidiaritetsprincipen; beslut ska fattas så nära människor som möjligt. Det är en utgångspunkt för politiken vi driver inom EU. Vi anser att beslut gällande hälso- och sjukvårdsfrågor bör fattas på nationell nivå.
Det är viktigt med sex- och samlevnadsundervisning i skolan, kanske viktigare än tidigare eftersom barn och unga idag i allt större utsträckning tar intryck av pornografin. Samtal om relationer och sex, respekt för varandra och hur vi behandlar varandra är av stor vikt för hur flickor och pojkar relaterar till varandra. Ska lärarna klara detta krävs förstås en gedigen utbildning. Därför är det rimligt att alla som utbildar sig till lärare och förskolelärare får någon typ av sexualundervisning under utbildningen och de som ska undervisa i just sex- och samlevnad får en grundligare utbildning. Vi ser också gärna att barnmorskor och skolsköterskor involveras mer i sex- och samlevnadsundervisningen. Ungdomsmottagningar bör finnas i varje kommun. Under regeringstiden medverkade vi till den virtuella ungdomsmottagning, umo.se som är väldigt bra. Men många unga behöver någon att tala med, inte bara om sex och preventivmedel. Verksamheten bör därför ha bred kompetens och kunna ge både killar och tjejer stöd i etiska frågor, relationsfrågor och livsstilsfrågor.
Nationellt vill vi arbeta mer med prevention. Kristdemokraterna vill att samhället ska ge stöd och arbeta förebyggande för att minska antalet oönskade graviditeter och aborter. Kvinnan ska ha rätt att i enlighet med lagstiftningen fatta sitt eget beslut om abort. Den som söker abort ska erbjudas stödsamtal, få information om aborten, vilka alternativ som finns och om det stöd som erbjuds. Bästa möjliga hjälp ska erbjudas så att inte praktiska, ekonomiska eller sociala svårigheter hindrar en kvinna att fullfölja sin graviditet. Vi vill också att kommuner och landsting ska satsa mer på stödjande och förebyggande verksamhet, såsom ungdomsmottagningar, preventivmedel och elevhälsa. Vi står bakom den svenska abortlagstiftningen och föreslår ingen samvetsklausul.

Forskning och utveckling
Svenska Barnmorskeförbundet verkar för forskning och utveckling inom barnmorskans verksamhetsområde och att yrkesutövningen vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Hur säkerställer ditt parti att ni får kunskap om utvecklingen inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa och vård?

S: Utöver den expertis som vi har på socialdepartementet träffar vi regelbundet barnmorskor och företrädare för professionen, samt tar del av de senaste rön och rekommendationer som forskning och expertis inom ansvariga myndigheter tillhandahåller.

C: Genom kontakter med olika föreningar och intresseförbund, fackliga organisationer och genom att läsa på, både i dagsmedia men också vetenskapliga artiklar och rapporter.

Fi: Vi är folkvalda och precis som övriga partier finns det människor i vårt parti som företräder de frågor som inkluderar reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Feministiskt initiativ vill verka för att personal inom alla myndigheter och instanser som möter människor, där sexualiteten kan vara en aspekt att ta hänsyn till, utbildas i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Denna kunskap ska även inkludera perspektiv på antirasism, hbtq, funktionalitet, könsidentitet och ålder. Feministiskt initiativ vill även verka för att internationellt bistånd inte ska kunna villkoras med avseende på sexuell hälsa och reproduktiva rättigheter.

L: Politiker (och politiska tjänstemän) har ett ansvar att hålla sig välinformerade i allmänhet och i synnerhet om de områden de ansvarar för, genom omvärldsbevakning och goda kontakter med relevanta organisationer. Det är också viktigt att politiker håller på sin roll. De är lekmän, och ska inte detaljstyra, i synnerhet inte sånt som är och bör vara professionens ansvar. Politiker måste ha tillit till vårdens personal.

MP (ett svar på alla frågor om Forskning och utveckling): Miljöpartiet vill att kunskapen som finns hos alla legitimationsyrkena inom hälso- och sjukvården ska användas i högre grad än som är fallet i dag. Det kan innebära att specialistutbildade sjuksköterskor får större ansvar inom sina ansvarsområden och att förutsättningar därigenom skapas för att barnmorskors kompetens bättre sprids och tas tillvara. Vi ser gärna att barnmorskor tar plats i medicinska råd och liknande och att barnmorskor eller annan personal inom hälso- och sjukvården engagerar sig politiskt, exempelvis inom Miljöpartiet, för att öka politikens kunskap om professionens vardag. Vi för även gärna en dialog med företrädare för professionen för att få mer kunskap om vilka utmaningar som finns.

V: Vi försöker följa med och ta del av så mycket information på området som möjligt både bland de förtroendevalda och på tjänstemannasidan.

Hur säkerställer ditt parti att ni har kunskap om utvecklingen inom barnmorskans kompetens- och verksamhetsområde?

C: Genom kontakter med olika föreningar och intresseförbund, fackliga organisationer och genom att läsa på, både i dagsmedia men också vetenskapliga artiklar och rapporter.

Fi: Precis som vid alla politiska områden så är det viktigt med företrädare från samhällets alla delar i ett parti. Vi har barnmorskor, läkare, sexologer och sakkunniga som företräder oss och som inhämtar relevant forskning för området. Vi följer debatten och träffar företrädare för barnmorskeprofessionen för att hålla oss informerade om situationen, samt håller oss uppdaterade med aktuell forskning.

V: På samma sätt som i förgående svar försöker vi även på detta område hålla oss så uppdaterade som vi bara kan, bland annat genom att regelbundet ha kontakt med företrädare från professionen och från facket.

Hur kan forskning inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa säkerställas och möjliggöras organisatoriskt och ekonomiskt?

S: Det handlar i grund och botten om prioriteringar. Det har under lång tid saknats intresse och engagemang att prioritera den här typen av forskning. För oss socialdemokrater är detta i grunden en feministisk fråga, och därför har vi riktat både resurser och gett flera uppdrag som syftar till att öka kunskapen och stärka forskningen inom det här området. Det arbetet måste nu fortsätta.

C: Det ska finnas goda förutsättningar att bedriva forskning generellt. Den medicinska forskningen är internationell och det är viktigt att nya forskningsrön och ny kunskap snabbt når ut i hälso- och sjukvården och kommer patienterna till del.

Fi: För att bedriva säker och jämställd vård ska pengar avsättas till forskning. Sjukdomar som exempelvis endometrios behövs mer kunskap kring och då måste anslagen till forskning fördelas på ett sätt så att de gynnar hela befolkningen istället för delar av befolkningen. Viktigt att främja forskning på alla områden inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa för att få ett bättre preventivt arbete, minska skador och förbättra villkoren för familj, individ och arbetsgrupp.

L: Liberalerna är och har länge varit starkt pådrivande för ökade resurser till forskning i allmänhet och till medicinsk forskning i synnerhet. Områden där Sverige har förutsättningar att bedriva internationellt framstående spetsforskning ska vara särskilt prioriterade och få långsiktiga anslag. Men vilka dessa områden är tycker vi ska avgöras av forskarsamhället, inte av politiker. Det är också viktigt att svenska forskare har ett bra samarbete med de bästa forskarna i världen och snabbt kan ta del av forskningsresultat.

V: Forskarsamhällets frihet att själv formulera och söka svaren på sina vetenskapliga frågeställningar är en viktig princip för forskningspolitiken. Både forskningens kvalitet och nytta är beroende av att politiker inte styr inriktning, avgränsning, metod osv. Den politiska styrningen bör därför röra sig på en övergripande nivå och med särskild respekt för grundforskningens autonomi. Vi har under mandatperioden tillsammans med regeringen höjt anslagen till forskningen, vi kan tänka oss ytterligare höjningar men har ännu inte fastslagit några nivåer för kommande budget. Ett sätt att möjliggöra för mer forskning är att underlätta för dem som är yrkesverksamma inom professionen, exempelvis barnmorskor, att forska på sin arbetstid. Vi vill att det ska finnas möjligheter till forskning även på sjukhus som kan kopplas ihop med universitet och högskolor.

Vad gör ditt parti för att barnmorskor ska vara representerade i rådgivande och beslutande organ som styr hälso- och sjukvården?

S: Vi har varit tydliga med att inkludera barnmorskorna och alla vårdens professioner i det reformarbete som har gjorts de senaste fyra åren. Det har bland annat resulterat i historiskt stora satsningar på förlossningsvården och kvinnors hälsa.

C: Vi ser positivt på exempelvis fackliga organisationers deltagande i rådgivande organ. Vi välkomnar om fler barnmorskor väljer att engagera sig partipolitiskt och stå på listor, för att därigenom delta i politiskt beslutande organ.

Fi: Barnmorskeprofessionens beprövade erfarenhet och kunskap behöver i större utsträckning tas tillvara. Därför är det viktigt att barnmorskor är representerade på alla nivåer i rådgivande och beslutande organ som styr förlossningsvården och hur resurser fördelas. När landstingen beställer tjänster från olika utförare, privata eller offentliga, dominerar vissa yrkesgrupper i de rådgivande organen. Feministiskt initiativ vill verka för en bredare representation där fler yrkesgrupper får utrymme och mandat att påverka krav- och uppföljningskriterier.

L: Bland annat genom att vi har företrädare som är barnmorskor!

MP (ett svar på alla frågor om Forskning och utveckling ): Miljöpartiet vill att kunskapen som finns oss alla legitimationsyrkena inom hälso- och sjukvården ska användas i högre grad än som är fallet i dag. Det kan innebära att specialistutbildade sjuksköterskor får större ansvar inom sina ansvarsområden och att förutsättningar därigenom skapas för att barnmorskors kompetens bättre sprids och tas tillvara. Vi ser gärna att barnmorskor tar plats i medicinska råd och liknande och att barnmorskor eller annan personal inom hälso- och sjukvården engagerar sig politiskt, exempelvis inom Miljöpartiet, för att öka politikens kunskap om professionens vardag. Vi för även gärna en dialog med företrädare för professionen för att få mer kunskap om vilka utmaningar som finns.

V: Vi anser att professionen alltid ska sitta med i styrelser, referensgrupper m.m. och verkar kontinuerligt på olika nivåer för att det ska bli så.

__________________________________________________________________________

Svenska Barnmorskeförbundet frågar politiken 2018.

__________________________________________________________________________

Läs mer om
Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska

Svenska Barnmorskeförbundet är den professionella sammanslutningen för legitimerade barnmorskor och barnmorskestuderande.

__________________________________________________________________________

Svenska Barnmorskeförbundet frågar politiken 2014

__________________________________________________________________________

Barnmorskans val 2018 – läs mer på barnmorskan.se

__________________________________________________________________________