Socialstyrelsens nya undersökning visar på brister i vården av kvinnor efter förlossning. Det saknas kontinuitet i vården, det finns risk att psykisk ohälsa och amningsproblem inte upptäcks och det är otydligt vart kvinnor som upplever problem efter sin förlossning ska vända sig.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen gjort en enkätundersökning och kartläggning av vården efter förlossning. Resultaten visar att det finns brister i vården och stora skillnader mellan landstingen.
– Kartläggningen visar att uppföljningen av kvinnors hälsa efter förlossning behöver förbättras. Det är viktigt att alla kvinnor erbjuds en likvärdig god vård av hög kvalitet, säger Olivia Wigzell, generaldirektör.
Psykisk ohälsa fångas inte alltid upp
Enligt statistik för 2015 har snittvårdtiderna på BB sjunkit och ligger nu under två dygn vid vaginal förlossning. Enkätsvar från vårdgivare visar att de kortare vårdtiderna gör att man inte alltid hinner upptäcka amningsproblem eller symptom på psykisk ohälsa. Samtidigt visar studier att 8-15 procent drabbas av depression efter förlossning.
– Att föda barn är krävande, både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att sjukhusen säkerställer att de nyblivna mammorna får tid för vila och återhämtning samt att de får stöd utifrån sina individuella behov, säger Emma Lindgren, utredare vid Socialstyrelsen.
Knappt två tredjedelar av sjukhusen saknar dessutom skriftliga rutiner för att identifiera och hantera psykisk ohälsa hos kvinnorna efter förlossning. Och var femte sjukhus ger varken muntlig eller skriftlig information till kvinnorna om var de ska vända sig om de känner sig deprimerade efter förlossningen.
Sammanfattningsvis är det Socialstyrelsens bedömning att det finns brister och behov av förändringar i vården efter förlossning såväl på sjukhuset som efter hemgång från sjukhuset.
Glapp i vården efter BB-tiden
Rapporten pekar också på att det finns glapp i vården efter att mammorna lämnat sjukhuset. Det kan bland annat påverka amningen.
– Vid tidig hemgång har ofta amningen inte kommit igång ordentligt och sedan dröjer det 1-2 veckor innan man får träffa BVC som kan ge stöd. Det är viktigt att kvinnor har tillgång till amningsstöd och vård och behandling vid bröstkomplikationer, säger Emma Lindgren.
Även andra komplikationer efter förlossning riskerar att missas. Sjukhusen följer inte alltid upp kvinnornas hälsa efter hemgång och det dröjer cirka 6-12 veckor innan kvinnorna följs upp av mödrahälsovården. Tidigare studier har visat att 12 procent av nyförlösta kvinnor i Stockholm söker vård på en akutmottagning de närmsta veckorna efter förlossning, bland annat på grund av blödning, infektion eller olika bröstkomplikationer. Detta kan tyda på bristande tillgänglighet i vården eller bristfällig uppföljning.
De flesta brister i vården till kvinnor efter förlossning är dock strukturella, och det kan behövas organisatoriska förändringar i landstingen och regionerna för att uppnå en mer patientcentrerad, tillgänglig, säker och jämlik vård i hela landet.
Kontinuitet saknas
– Vi har sett att vården är fragmenterad. Därmed blir det ofta otydligt för kvinnan vart hon ska vända sig om hon får problem med bristningar och stygn, blödningar, infektioner eller psykisk ohälsa, säger Emma Lindgren.
Det finns också behov av en ökad kontinuitet och samverkan i vårdkedjan, bland annat för att skapa en större trygghet i vården. I dag möter kvinnan till exempel olika barnmorskor före, under och efter graviditeten. En annan viktig utvecklingspunkt rör möjligheten för barn och föräldrar att vara tillsammans på sjukhuset.
– Exempelvis saknar var tredje sjukhus möjlighet till samvård för mamma och barn, när barnet är för tidigt fött eller sjukt, säger Emma Lindgren.
Resultat från kartläggningen:
37 procent av sjukhusen kan tillhandahålla eget rum till alla familjer med möjlighet för mammans partner eller barnets pappa att stanna kvar även nattetid.
Var tredje sjukhus följer alltid upp kvinnornas hälsa efter hemgång, medan drygt hälften (56 procent) gör det endast i vissa fall.
Totalt 40 av 43 sjukhus kan erbjuda hemgång direkt från förlossningsavdelningen, men det är bara tre sjukhus som då kan erbjuda uppföljning i hemmet med hembesök av barnmorska.
Omkring 6–8 veckor efter barnets födelse bör barnhälsovården erbjuda alla nyblivna mammor screening för depressionssymtom med Edinburgh postnatal depressive scale (EPDS). I landstingen erbjuds omkring 70-90 procent detta, men siffran varierar och i ett landsting svarar man att bara hälften fått screeningen.
Socialstyrelsens kartläggning visar att merparten av sjukhusen följer upp bristningar av grad III och IV (sfinkterskador) efter hemgång från sjukhuset, däremot inte bristningar av grad II och grad I.
Facebook
Instagram